Råspont och tjärpapp.

Det ser ut som pappa var åskådare men han var en viktig länk som hantlangare av råspont. Väldigt tacksamt.

Jag kom inte över min höjdrädsla så jag var aldrig överst och arbeta, det fick J och G göra.
En trevlig del i arbetet är rasterna. Det kan låta som jag är arbetsskygg men vi har väldigt trevliga samtal och diskussioner vid kaffebordet - nästan lika trevligt som i Spikens Café.

Förresten...på lördag kommer NLT (Nya Lidköpings Tidningen) till Spikens Café och rapporterar från hösten i Spiken. De skulle komma kl 11.00 - så hjärtligt välkomna och fyll caféet. Så vi kan göra ett riktigt maffigt intryck.

Väggar och takstolar.

Nu händer det grejer. I tisdags åkte väggarna upp. Jag själv var tvungen att vara i Spiken hela dagen men pappa fick vara stand-in, vilket ni ser på bilden. Alfred passade på att vara ute men fick nästan inte komma in efter det.
Idag har takstolar kommit på plats, vilket verkligen gav rymdkänsla...det blir stort. Övervåningen blir STOR. Men den färdigställs inte med en gången utan det får bestefar ta nästa höst ;)

Och till alla som känner mig - imorgon skall vi spika råspont PÅ taket. Pappa skall vara här och langa upp till oss under tiden som jag övervinner min rädsla för höjder.

Alfred har varit hemma från skolan i två dagar p g a sjukdom. Men mår bättre ikväll. Nora övernattar hos farmor.

Golvbjälklager på plats

Idag kom Gunnar tidigt (snickaren alltså). Jag och barna var upp och Alfred hade precis tagit på sig.
Alfred vill genast gå ut men jag tyckte att han kunde vänta tills vi ätit frukost men han svarade blixtsnabbt: "men jag skall ju också bli snickare."
Vad svarar man på sånt? Det var ju bara att släppa ut honom.

Bilden är tagen 07:19.

Imorgon skall väggarna resas. Spännande!!!

"Det blir skillnad när du får ett eget hus."

Idag och igår murades grunden upp. Jag var hantlangare och lärde mig mycket, då jag aldrig murat tidigare. Det som inte syns på bilderna är att grunden putsats på utsidan vilket gjorts idag.

Mamma och pappa var här igår och titta, vilket de är ofta. Men igår så berättade mamma för AnnC att det var så roligt se att jag var så intresserad av att hjälpa till och lära mig, för det har jag aldrig varit förut.
Detta stämmer givetvis, jag har varit väldigt ointresserad av bygge och liknade i tonåren och även efter, men jag får säga som alla har sagt till mig, "Det blir skillnad när du får ett eget hus.", och precis så är det.

Betongbil bland höstens paradisfärger.

Idag var det dax för nästa steg. Betongbilen anlände med cement för sulan. Tyvärr var jag inte själv hemma för att ta emot men AnnC och speciellt barnen tog emot den med öppna armar.

Själva arbetet gick fort och nu väntar vi på att det skall torka så man kan börja mura.

Event i Spiken

...och det enda jag kan tänka på är den underbart blå himlen och det spegelblanka vattnet.

Utsättning och formning av sulan.

Efter någon veckas uppehåll kom idag snickarna och tog vid. Utbygget sattes ut (det är där snörena går) och formar gjordes för sulan. Sulan är det som man sedan börjar mura på. Troligtvis kommer det att gjutas nästa vecka. Men det är alltid lite osäkert och vi har inte bråttom.

Vi skall bygga på s k torpargrund och inte gjuta en hel platt som är vanligare på nya hus.

För den som är insatt eller snickare kommer ni med säkerhet finna fel i min beskrivning hur bygget fortskrider. Jag är verkligen lekman på området och lär mig mer än vad jag kan hjälpa till. Men det är något jag vill också, lära mig och det får man liksom på köpet - så jag skall försöka hjälpa till så mycket som möjligt och lära mig ännu mer.
Jag blir inte stött i kanten om någon rättar mig när jag försöker beskriva ett skeende av bygget. Utan kommentera gärna felaktigheter.