söndag 21 februari 2010

Välkommen till Spiken - idag öppet.



Äntligen kom jag till Spiken. Igår lördag kom jag inte fram p g a höga drivor. Jag försökte allt men när drivorna gick över motorhuven kunde jag inte se nåt och körde rakt in i en häck.
Inget farligt hände och bilen grävde jag och pappa loss, men den fick stå tills idag då jag ville gör ett nytt försök att ta mig till jobbet.

Det var inga problem att komma till stan och hämta tidningar och varor men när jag kom till Spikenvägen var det stopp. Ingen hade plogat, plogbilen hade gett upp så vad göra? Det var bara att åka hem och äta frukost.

Under tiden jag stekte ägg och bacon ringde en trogen kund och sa att Entorp:e vägen var öppen - hennes gubbe plogar den. Då var det bara ge sig iväg, och nu är det alltså öppet.

Vi får se hur många kunder det blir men jag har redan haft en, så...

Varmt välkomna - kaffet är bryggt och solen skiner.

lördag 13 februari 2010

Miljöanpassa eller anpassa efter miljön

Nu när det äntligen har blivit riktig vinter, med minusgrader och snö i månader så har jag sett en företeelse som är nästan dagligen på radio och TV. Det är människor som på något sätt har drabbats av att det är vinter. Det är tåg som är försenade eller inte går, likadant med flyg. Sen är det gator och parkeringsplatser som inte är tillräckligt snöröjda, dikeskörningar, bilar som inte startar. Listan kan göras lång.

Vad är detta för gnäll? Visst, det inte roligt att köra i diket eller missa ett tåg men för all sin dar, vi bor i Norden. Det är så här det skall vara.

Det som retar mig mest är att det alltid är någon annan som borde ha gjort något, och oftast vår samhället; kommun och stat, som får den största skopan med gnäll. "De borde garantera att..."

Det som jag saknar är en anpassning till rådande omständigheter. Är det -20 i några veckor får man anpassa sig till det. Är det snöstorm så får man ta med det i beräkningen. Man får helt enkelt anpassa sig efter den miljö som nu är.

Naturen är kraftfull, med tanke på den jordbävning som varit, och det går inte allt garantera och säkerhetställa saker för värsta tänkbara. För det blir ofta inte så man tänkt sig.

Vad kommer detta sig att dagen människor inte accepterar naturens krafter utan tar för givet att de skall tämjas, avvärjas och skyddas från?
Kan det vara så enkelt att vi lever för långt från naturen?

Kanske.

Fiskarna i Spiken vet när det blåser för mycket, när vågorna är för höga eller när isen är för tjock.

Det kallas respekt - respektera att det är vinter.

Förresten har jag lagt ut mat till örnarna för första gången idag. Vi får se om det kommer några på besök i Spiken i år.