lördag 28 november 2009

Finns jag?

Efter ett antal år som politisk aktiv kommer jag med största sannolikhet dra mig tillbaka och inte delta något i nästa val.
Nu måste det sägas att jag inte varit mycket aktiv, jag var först med i den lokala styrelsen i Lidköping och sedan varit ersättare i en nämnd. Jag är mycket politisk intresserad och har verkligen tyckt det varit roligt även om jag inte kunnat lägga så mycket tid som jag velat på politiken av diverse olika anledningar.

Men varför sluta?

Ja, det är olika anledningar till varför jag vill sluta och tid är en stor anledningen.
En annan är att jag tror inte längre att man kan förändra Sverige genom politik efter att sett politik från insidan. Staten och kapitalet sitter i samma båt, medans folket tystas med bröd och skådespel. Det där får ni tolka hur ni vill.

Men sanningen är att Sverige håller på att gå under "av den tyngd som synden ger". Moraliskt förfall och politiska vridningar gör att en stor del av folket har allvarliga psykiska problem och drogas med antidepressiva. Droger och framförallt alkohol slår familjer och individer i småbitar och lämnar vraket kvar för korparna att äta på. Och vem bryr sig, inte politiker i alla fall och väldigt få andra i vårt överindividualliserade samhälle.

Och varför lyssna på en heterosexuell man mellan 30 - 40 år, som både är konservativt och egen företagare, som uppskattar fru och barn, betalar sin skatt och ser att Sverige är på väg mot avgrunden?

fredag 20 november 2009

För den djupsinnade.

2012 - är det då världen går under? Ja, enligt senaste undergångsfilmen från Hollywood så är det 2012 det händer. Det finns även viss kristen krydda i denna apolytiska brygd som serveras.
Nu har inte jag sett den och har inga sådana planer heller, men den sätter fingret på något väldigt påtagligt bland ungdomar idag i västvärlden.

Detta upptäckte jag gjorde under en period när vi i församlingen var på torget på fredagnätter och pratade med ungdomar. De flest man pratade var övertygade om att Slutet var nära, att världen som den ser ut idag kommer att försvinna på något sätt. Det fanns ingen direkt framtidstro eller något hopp att tala om utan undergången var på väg.

Denna medvetenhet om världens undergång går inte finna bland dagens kristna - märkligt egentligen. Bibeln talar om detta och om en mycket dramatisk upplösning av himmel och jord som det ser ut idag. Till detta kommer ett antal mycket påtagliga faktum ang. världsekonomi, politik och David Wilkersson´s bok Synen som verkligen har slagit in.

Någon menade att västvärldens kristna är rädda för Domens dag som kommer efter Jesu återkomst och jorden undergång. Denna dag som varit en tröst för kristna, då all ondska, orättfärdighet, orättvisa och korruption skall dömas och få sitt rättmätiga straff. Hur kommer det sig att vi är rädda för det i vår tid? Varför predikas det så lite från våra talarstolar?

Jag har inget givet svar, men det kan ha att göra med vår livstil som kristna. Långt ner i vårt hjärta vet vi att vi inte håller måttet, att vi inte har offrat allt som skall offras och gett allt som skall och borde ges.

Men som bibeln uttrycker det - döm dig själv, huruvida du har betänkligheter, ärliga motiv m m och gör bättring - vänd om innan Slutet kommer. Då finns inget att frukta utan man kan se fram mot den underbara dagen, Domens dag, då Gud håller dom över all ondska i världen.

måndag 16 november 2009

Världen är galen...


Ett citat som jag dagligen tänker för mig själv eller säger högt är:

Världen är galen...

Egentligen från en sång, men passar in i många av livets "kompliciteter", så som momsinbetalningar, kustbevakning, fortkörning, regering, högmod, självförakt, anorexi, svininfluensa, kyrkorådet, ungdomskultur, lättja, utbrändhet och annat av liknade slag.

Som sagt, världen är galen.

Sången fortsätter med..."som slängt bort Hans bud."

onsdag 11 november 2009

Grissjukan

Vad skall jag tro på, tro på, tro på när, tro på när det är så här?

Vi har haft en diskussion jag och AnnC, skall vi och framförallt barnen vaccineras mot svininfluensa? Ingen kan ge ett bra svar, alla tycker och experter säger olika. Så man är utlämnad till sig själv.

Vår slutsats är att oavsett vad man väljer får man tro på Gud, antingen att man inte blir sjuk i svininfluensan eller att man inte blir dålig eller skadad av vaccinet. Pest eller kolera?

Inget lätt val - men när man inser att man måste tro på Gud oavsett val, blir valet enkelt - tro på Gud! Ett val - tro, inte fruktan eller rädsla, utan tro. Det låter självklart, men det tog tid att komma fram till det.

Det kan vara lätt att man hamnar i en situation där man antingen - tror på Gud eller tror på vaccinet. Men det är väl inget kristet förhållningssätt?

Hur blev det då? Jo, idag vaccinerades Alfred som först i vår familj mot grissjukan (som det kallas på Kållandsö).

måndag 2 november 2009

Se på fåglarna...del 2

Jag tog en liten promenad till sjön på förmiddagen idag. Mest bara för att komma ut och få en lugn stund för sig själv. När jag kom ner mot sjön i skogen hörde jag en hackspett och var givetvis tvungen och se var han satt. Samtidigt upptäckte jag att skogen var full av fåglar. Samtliga var sådana som övervintrar.
När jag sedan kom ner till sjön och njöt, kom det olika typer av flockar med fåglar, sjöfåglar och andra som jag inte kan namnet på. Alla redo att dra söder ut om vädert blir för bistert.

När jag sedan gick jag tillbaka funderade jag över fåglar. Det är lite som det kristna livet. Det går i olika årstider och perioder, både i det personliga livet och i ett land. Man måste veta vilken årstid man lever i för att handla rätt. Är det vinter i landet kan man inte så för skörd och är det skördetid i det personliga livet är det inte dags att sätta sig att begrunda eller ha en övervintrar strategi.

Vi måste alltså veta vilken tid vi lever i, både personligt, nationellt och kanske t o m globalt. Den kristna flocken kan vara till mycket god hjälp för att veta vilken tid man lever i. Men man måste veta vilken flock man tillhör och är räknad i, så man vet vilken herde man skall följa.

söndag 1 november 2009

Söndagskänsla

Sitter här med den där melankoliska söndagskänslan.

Man vill inget, men vill ändå göra något. Allt är bra men ändå lite nedstämd.

Det hade varit trevligare att suttit hemma, prata med fru, lekt med barnen, kollat på fotboll.

Just att kolla på fotboll är ett bra avslappningspiller. Man kan sitta och småprata samtidigt och somnar man så gör det inget för matchen är inte slut när man vaknar.

Min vecka slutar idag så imorgon är det ledigt, ändå finns söndagskänslan där.