Numera

 Bloggar numera på:

a Satellite Heart

Välkommen!

40-årskris eller?

Drömde i natt att jag inte kommer hinna med allt jag vill i livet, men det var inget speciellt jag ville få gjort. Har haft lite sådana tankar det sista, man har liksom pricka av mycket på listan över saker som skall göras i livet, och det är liksom klart. Man har varit gift ett tag, vet vart man skall bo resten av livet och har ett jobb som man skulle kunna ha till pension, barnen är gjorda och man väntar bara på att livet skall gå.
Nu skall man bara få tid till att göra det man vill göra...inte så att jag ångra nåt eller vill välja bort nåt jag har eller gjort, bara mer tid.
Vad skulle jag då vilja göra? Kanske skulle gör en lista med saker jag skulle vilja göra eller göra mer av. Jag har en elev som håller på med en bucket-list, alltså en lista med saker som hon vill prova och ha gjort innan hon dör.
Där är väl kanske inte jag, jag har inget stort behov av pröva nåt nytt eller se nåt speciellt, däremot finns det mycket som jag skulle vilja göra mer av eller saker som jag har hållit på med som jag skulle vilja ta upp igen.

Men det kanske är det som är 40 årskrisen, att börja se slutet, samtidigt som man inte tyckte att man hann med så mycket när man var ung, så man dras åt båda hållen. Drömmen att kunna göra det man gjorde när man var yngre, samtidigt som man inse att man kanske inte kommer hinna med det eller inte ens har samma kroppsliga möjlighet att göra det. 

Tillbaks!

Mycket vatten har passerar genom Vänern sen sist jag bloggade men det är fortfarande samma sjön, och mycket har ändrat sig i mitt liv men jag är nog samma person. Numera lärare, fosterpappa, Citroen ägare och fast anställning istället för egen företagare.
Utveckling? Kanske.

Märkligt det där med vår väg genom livet. Det blir inte som man tänkt sig, och det väl på ett sätt bra för fy vad tråkigt om det alltid blev det. Sen finns alltid den när spännande tanken och diskussion om vår liv är ödesbestämda kontra att vi själva sitter i förarsätet.
Kan ju vara så att vägen är ödesbestämd men vi styr, men jag tror inte det finns inte så många avtagsvägar men definitivt diken som gör att vi inte kommer vidare utan hjälp.

Lyckligt lottad i alla fall. 

Manligt

Det är alltid en risk för en medelålders man att säga något om manligt och kvinnligt. Börjar man sedan prata om feminism är man per definition diskvalificerad.

Vad är manligt eller hur kan vara trygg i sin manlighet? Finns det något manligt?

Man hamnar lätt i schabloner av vad en man bör och skall vara. Men något som verkligen stärkt mig i min identitet som man är ett antal saker jag gjort som inte är speciellt manliga eller på något sätt tar bort en s k manlig schablon. Tryggheten ligger inte något jag kan prestera eller vara, eller kanske framstår att vara utan vem jag ÄR.
Att vara man, och i den identiteten vara trygg, är inte så självklar i vårt könsöverskridande samhälle. För de som ställer sig upp och säger att de är män med stor M, blir pga detta måltavlor för både politiker, media och samhällsstrukturer.

Men till alla män, stå upp och var stolt. Var en manlig man.

Havets möjligheter

Igår kväll hade jag förmånen att följa med några vänner ut på havet, inte så långt ut men ut för att njuta av den första riktiga sommarkvällen.
Havet visade sig på sin bästa sida med vindstilla och vacker solnedgång, till min stor överraskning fick jag också napp när jag stod och fiskade på ön vi var. En torsk, liten men min första torsk, det hade jag aldrig trott. Jag har fiskat mycket i Vänern och försökt några gånger i havet men aldrig lyckats men så i går kväll. En torsk, sen fick kompisen en makrill, vi båda uppvuxna på en ön i Väneren.
Havet fick helt plötsligt lite andra värden, och möjligheter. Fisken var inte slemig som de flesta fiskar i hemma och att det på samma sätt som hemma gick att fiska spontant och få fisk var väldigt kul.

Men det går fortfarande inte dricka havsvatten och tång är väldigt otrevligt, och doften av Väneren en sommardag är svår att överträffa.

Semestertider

Nu har jag varit ledig en vecka, semester. Jag har ju golfen igång men det räknas liksom inte känner jag, då det är mest avkoppling och trivsamt att vara där. Lugnt helt enkelt.

Men just semester, på något sätt känner jag att jag landat. Ingen brådska, inte för många måsten och faktiskt en del semesterplaner, något som jag normalt inte har eller har haft. Och det värsta är att det känns väldigt bra, men planer alltså.

Det som förvånar mig lite är att jag är så lugn och trygg, trots att jag inte har något jobb och att framtiden är ganska oviss på grund av det. Men det finns liksom en tro att det löser sig, det ordnar sig men inte någon slapp "Det löser sig"-attityd utan mer en tro som bär och håller modet och hoppet uppe.
Jag är givetvis inte passiv, utan har sökt ett antal jobb och imorgon är en dag som kan förändra mycket i mitt och vårt familjeliv, men det finns nog anledning att återkomma till det ämnet någon annan dag.

För idag skall jag lägga i båten, klippa gräs, fixa TV:n och jobba på golfen - alltså en slapp semesterdag eller så väljer jag att inte göra något.

Trevlig semester.

Fisketankar.

Då var man på gång med lite fiske. Inte så att jag fått några nät i sjön än men jag har rett opp näten. Det är lite speciellt att stå på land och göra något som är anpassat och gjort för ett annat element, i detta fall vatten.

Jag hade en lite märklig upplevelse senast jag var ute och gick. Det hade regnat och som vanligt var det massor med sniglar på vägen och det är inget märkvärdigt med det, och att en snigel blir överkörd, ja, vem bryr sig. 

Men när jag kom lite längre fram på vägen kom det en daggmask krypande och helt plötsligt brydde jag mig om daggmasken och tog upp den och kastade den i diket. När jag tänkte på det efteråt och varför jag brydde mig om en daggmask kom jag fram till att det måste berott på att den inte var i sitt rätta element. En daggmask på asfalt, det är liksom fel på alla sätt.

Vill man sedan, kan man fundera vad människans rätta element är. Ur ett kristet perspektiv där vi är skapade av Gud, så sätter Gud oss i en lustgård, en vacker trädgård. Och sedan har han förberett en himmel där vi skall vara i evighet. Där gatorna är av guld och portarna är gjorda av gigantiska pärlor. 

Det kan vara så att människans rätta element är i naturen men också i det vackra, fina och det överflödande.