Prövningstider är alltid jobbiga tider, men man kan gå stärkt igenom dom. I fredags fick Ann-Christin oväntat läggas in på sjukhus. De ville ha kvar henne för observation.
Detta gjorde att jag skulle både ta hand om barnen, butiken och hemmet med allt vad det innebär.
Jag har kommit fram till att jag nog är en planerande människa, och det är det jobbigaste, att jag inte kan planera, för jag vet inte hur morgondagen ser ut. Hittills har det gått bra men jag är ovanlig trött i huvudet på kvällen. Nu ser det ut som att Ann-Christin kommer hem i morgon. Men vi får se...
Prövningar möta oss alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mamma berättade för mig igår om An-Cristin. Inte roligt att höra. Elsa och jag bad för er igår vid nattningen.
Hälsa alla!
Lisa
Oj, vad har då hänt? Så tufft för er alla!:( Hoppas hon får komma hem snart igen!! Skicka en kram från mig!
/Maria
Hälsa från oss! Vet att det lätt kan bli komplikationer i samband med att moderkakan sitter långt ner... Tänker på er ofta!!!
Du klarar mer än du du tror, och glöm inte att du har en hjälpare, det försöker jag tänka på när allt kör ihop sig med barn och allt annat. Det finns alltid en väg. Du brukar ju säga "som din dag är, så skall ock din kraft vara"...
Be Blessed Brother!!!
/Stina
Tack alla, för era böner och er omtanke.
Josef
Skicka en kommentar