Tankar om kristna aktiviteter

Tänker mycket på oss kristna. Varför vi gör olika saker, varför vi handlar som vi gör och hur vi motiverar våra val.
Vi tänker gärna rationellt och logiskt eller emotionellt och utifrån dåligt samvete på vad vi borde göra och vad Jesus bett oss att göra i Guds ord, och gör så och på något sätt hoppas på att det är vad Gud vill. Vill vi sedan stärka vårt tagna beslut så hittar vi något bibelord som passar bra in - som en efterhandskonstruktion. Vill vi sedan att andra människor skall hjälpa till, styrker och motiverar vi vårt val med att säga att det är en vision från Gud.
På detta sätt motiverar vi ofta våra aktiviteter och gudstjänster i våra kyrkor.

Men ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka, fråga sig själv och fråga Gud: Är det det här som Gud vill att vi gör? Skall jag verkligen fortsätta med det här?
En varningsklocka är när man tycker vägen blir lång och tung, glädjen försvinner och plikten är för tung att bära.
Vi vet att Jesus ok är skonsamt och hans börda är lätt. Samtidigt skall vi ta vårt kors och följa honom.
Två sidor av samma mynt - nyckel för mig är oftast att höra Guds röst och följa den - vägen är smal, och porten är trång men börda blir lättare och glädjen finns alltid där.
Som Marta och Maria - bara ett är nödväntigt, att sitta vid Jesus fötter och höra hans röst.

Gud välsigne dig om du inte bara hör utan också gör.