Jag var på konsert i helgen. Först spelade Abraham Laboriel med vänner, vilket närmaste kan beskrivas som en instrumental lovsångskonsert. Härligt att uppleva gamla gubbar spela och dansa loss så man själv nästan skäms för att man dansar för lite.
Därefter spelade Jerusalem, förstärkta av två av min svågrar, vilket gav en extra dimension åt konsert.
Jerusalems låtar kan mer beskrivas som predikningar och bör lyssnas på det sättet. På mig träffar de rätt i hjärtat och upplivar, stärker och förmanar.
Så nu är jag en krigsman igen och skall dansa på ormens huvuden - och jag skall aldrig ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar