40-årskris eller?

Drömde i natt att jag inte kommer hinna med allt jag vill i livet, men det var inget speciellt jag ville få gjort. Har haft lite sådana tankar det sista, man har liksom pricka av mycket på listan över saker som skall göras i livet, och det är liksom klart. Man har varit gift ett tag, vet vart man skall bo resten av livet och har ett jobb som man skulle kunna ha till pension, barnen är gjorda och man väntar bara på att livet skall gå.
Nu skall man bara få tid till att göra det man vill göra...inte så att jag ångra nåt eller vill välja bort nåt jag har eller gjort, bara mer tid.
Vad skulle jag då vilja göra? Kanske skulle gör en lista med saker jag skulle vilja göra eller göra mer av. Jag har en elev som håller på med en bucket-list, alltså en lista med saker som hon vill prova och ha gjort innan hon dör.
Där är väl kanske inte jag, jag har inget stort behov av pröva nåt nytt eller se nåt speciellt, däremot finns det mycket som jag skulle vilja göra mer av eller saker som jag har hållit på med som jag skulle vilja ta upp igen.

Men det kanske är det som är 40 årskrisen, att börja se slutet, samtidigt som man inte tyckte att man hann med så mycket när man var ung, så man dras åt båda hållen. Drömmen att kunna göra det man gjorde när man var yngre, samtidigt som man inse att man kanske inte kommer hinna med det eller inte ens har samma kroppsliga möjlighet att göra det. 

Tillbaks!

Mycket vatten har passerar genom Vänern sen sist jag bloggade men det är fortfarande samma sjön, och mycket har ändrat sig i mitt liv men jag är nog samma person. Numera lärare, fosterpappa, Citroen ägare och fast anställning istället för egen företagare.
Utveckling? Kanske.

Märkligt det där med vår väg genom livet. Det blir inte som man tänkt sig, och det väl på ett sätt bra för fy vad tråkigt om det alltid blev det. Sen finns alltid den när spännande tanken och diskussion om vår liv är ödesbestämda kontra att vi själva sitter i förarsätet.
Kan ju vara så att vägen är ödesbestämd men vi styr, men jag tror inte det finns inte så många avtagsvägar men definitivt diken som gör att vi inte kommer vidare utan hjälp.

Lyckligt lottad i alla fall.